Efter regn kommer alltid solsken

Igår började jättebra, jag drog ned på stan och köpte en svart tröja så jag hade något att ta på mig idag. Det är måndag förmiddag hos mig nu. Jag borde vara på cafét och visa vad jag går för men istället sitter jag hemma.
Jag och Tash åkte ju till stranden igår, det var väldigt skönt fast jag hade solsting när vi skulle gå hem.. Jag kommer dööö när det är sommar här. Tash tycker inte ens att det är varmt nu (27 grader igår)! Herregud.. Iaf så hade jag ett missat samtal och ett meddelande. Jag kände inte igen numret (=det var inte något av de numrena från caféerna som hade ringt mig förut) så jag lyssnade på meddelandet. Det var Peter. Han sa att de tyvärr redan hade anställt någon så det fanns ingen anledning för mig att komma in imorgon men han skulle spara mitt CV ifall det var något. Jag blev lite förvånad eller snarare chockad. Jag som såg fram emot det så mycket. Att gå upp tidigt och göra någonting av min dag, något annat än bara gå runt på stan eller ta en promenad runt ån. Aja jag har ju iaf jobbintervjun på torsdag (vilken jag kunde ha gått på idag istället, nu kanske de också hinner anställa någon..).
Tash märkte nog på mig att jag var ganska nedstämd på vägen hem..så när vi gick förbi det första cafét på huvudgatan stannade hon och pratade med ägaren (hennes kompis) och frågade hur allt gick och blablabla och sedan frågade hon om han behövde mer hjälp nu inför sommaren och så presenterade hon mig! Det slutade med att han sa att han vill prata med mig den här veckan. Jag kunde komma in imorgon, på tisdag eller på onsdag vid lunch ungefär så skulle vi prata lite. Så som jag sa förra gången, det kommer aldrig något ont utan något gott (;
 
Jag ringde också och försökte få tag på mamma igår. Jag ringde till Cayenne massa gånger (jag kom på att det var söndag igår så de var ju lediga allihopa), hennes mobil (fast jag vet att hon aldrig svarar på den så jag förstår inte varför pappa envisas med att ge henne en ny telefon en gång i halvåret) och hem. Ringde nog en tre-fyra gånger hem men ingen svarade. Det slutade med att jag la mig i sängen för att lägga mig istället och då ringde de upp. Jag berättade vad som hade hänt och mamma peppade mig som vanligt (: jag hörde pappa i bakgrunden och resten av familjen (=Iza, moster, Necko och Hanna (Mickis var på praktik)). Pappa pratade om Max och la upp en bild åt mig på fb sen ((: Jag saknar dem så himla mycket men jag vet att de har det bra där hemma. De ska ju snart åka på semester! Haha, jag avslutade samtalet med att hälsa dem att de skulle ha en så bra semester det bara går! Och mamma svarar med "jaha Det, ja men det är ju långt kvar" "jaja, men vi kanske inte hinner höras något mer innan ni åker" "johoo då, det är ju flera dagar kvar. Vi hinner höras många gånger älskling". Hahah, du är så söt mamma! Åh ja om du säger det så (;
 
Nej nu ska jag gå och byta om och dra ner på stan. Klockan är ca kvart över tio här nu och jag åt frukost för en timme sedan ute på baksidan i solskenet (: Det ska bli lika varmt som igår. Hela veckan ska det faktiskt vara fint väder här. Får se om jag överlever (;
Kram på er alla ♥
 
See you soon then,
B
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback